Det är något sjukt med kapitalismen
By Anders Löwdin • Sep 28th, 2008 • Category: Arvid Falks bloggSöndag är veckodagen som framför de andra lämpar sig bäst för reflektioner och eftertankar. Tempot är lugnare och tiden med morgontidningen blir längre. Är det dessutom en underbar höstförmiddag som idag med strålande sol så är livet bra härligt. Sett ur detta perspektiv så är finanskrisen i USA och dess mörka moln långt borta.
Men det är dock denna kris och inte det härliga svenska höstvädret som dominerar media nu på förmiddagen. Nu sägs det att ett krispaket snart ska vara förhandlat och klart. Paketet som ska lösa en kapitalism i kris. Någonstans såg jag att denna kris och detta paket kan komma att kosta de amerikanska skattebetalarna lika mycket som kriget i Irak gör på ett år. Jag vet inte vad som är värst i den jämförelsen för övrigt.
USA är utan jämförelse den ledande ekonomiska nationen. En nation som det verkar utan något överdrivet ansvar för hur ekonomin sköts. I ett decennium har man levt högt trots astronomiska handelsunderskott, bytesbalansunderskott och budgetunderskott. Vilket ansvar faller på Bush och hans administration, på marknaden och på dem som delar ut de så frekventa gyllene fallskärmarna till finans och bankvärldens riddare?
Även om de grundläggande åsikterna om en räddningsaktion tycks går isär, vänstern ser paketet som ett sätt att lura av skattebetalarna pengar för att rädda Wall Street medan högern fördömer det som för socialistiskt verkar man trots allt vara någorlunda ense om att den amerikanska finansmarknaden måste ha nödhjälp då en total kollaps annars hotar.
Kapitalism som samhällssystem är otillräckligt. Vi har avgrundslika klyftor mellan de i flertal fattiga och de i fåtal rika utan någon lösning i sikte. Det är lätt att tolka de återkommande kriserna för kapitalismen som sprungna ur överutnyttjanden av giriga män utan moral och ansvar. Nu pratas det om regleringar och uppstramningar något som måste svida i de sanna marknadsekonomernas själar.
Det förefaller vara så att marknader inte alls är självreglerande utan tvärtom självdestruktiva om de inte omfattas av en stark reglering.
Det kan också vara så att det är avsaknaden av en generell och stark välfärds- politik i ”världens rikaste land” som är orsaken till den nuvarande globala finansiella krisen.
Bo Rothstein på SvD Brännpunkt
Läs även andra bloggares åsikter om USA, finanskris, Bo Rothstein, Wall Street, kapitalism och annat intressant.
Anders Löwdin is Systemadministratör, IT-konsult och fotograf. Han har arbetat med IT och webben sedan 1995. Anders arbetar hårt för en rättvisare värld som fritidspolitiker, han är ersättare i Bromma stadsdelsnämnd och är utbildad vid bland annat Konstfack och Nordens fotoskola. Han har bloggat sedan 2005, bland annat som ansvarig för samlingsbloggen Oppositionen.se.
Bloggar också på Lowdin.com i Bromma.
Email this author | All posts by Anders Löwdin
Jag tror att du har en missuppfattning om vad den fria marknaden och kapitalism är. Statliga bidrag för att rädda misslyckade företag är inte förenligt med den fria marknaden. Lustigt nog är det vänstern som tenderar att ha en övertro på vad marknaden kan göra – att man kan sätta upp vilka villkor som helst och att den kommer fungera.
Så är inte fallet. Marknaden är mycket känslig. Så fort du ändrar dess naturliga operation med reglering dyker det upp företag som utnyttjar dem. Företag är inte nödvändigtvis den fria marknadens vänner. Om de har en möjlighet att tjäna pengar via staten kommer många av dem att göra det. Företag jobbar för att maximera sin vinst. På en fri marknad innebär det att erbjuda så bra produkter och tjänster som möjligt till ett så lågt pris som möjligt. Det finns ingen annan väg. När staten kommer in i bilden finns plötsligt en annan väg. Staten har våldsmonopolet dvs. den kan tvinga folk via lagar att göra saker. När du kombinerar stat och företag kombinerar du våldsmonopolet med handel – dvs. tvingar folk att inte välja den produkt eller tjänst som det tycker är bäst och billigast. I praktiken innebär det bara en sak – att sämre företag överlever.
Den amerikanska bankkrisen är inget undantag. Den är inte svårt att se varför den hände. Det finns fyra relevanta faktorer:
1) Lagar som gällde från 1933-1999 som förbjöd investmentbanker att ta inlåning. Detta var infört för att folk inte skulle förlora sina besparingar pga. bankens dåliga spekulationer. Som en konsekvens hade investmentbankerna ingen egen säkerhet i formen av inlånat kapital utan var tvungna att lita på de säkerheter de hade (bostäder). När värdet på säkerheterna föll så var de körda.
2) Lagar som infördes för att bekämpa bokföringsbrott och som krävde att banken värderade sina säkerheter till aktuellt marknadspris – även om det inte fanns någon marknad. Antag att du har ett bostadslån och priset på din typ av bostad faller med X procent. Men du tänker inte sälja den och du har inga problem med att betala räntan på lånet. Ändå måste enligt lag banken räkna det som en förlust med X procent. Det här leder till att bankerna blir helt beroende av en uppåtgående marknad och att minsta nergång skapar panik.
3) Fannie Mae och Freddie Mac var till större delen redan statliga bolag som fick lån av staten för räntor som var lågt under marknaden. Detta pressade ner räntorna till extremt låga nivåer.
4) Lagar som infördes under Clinton förbjöd banker att ge ut lån till valda ekonomiska grupper utan var tvingade att ge ut lån med anpassad ränta till ekonomiskt sämre stående. Tanken där var att minska segregationen. Bankerna tog till subprime lån för att klara detta. Effekten kan man se idag.
Detta är inte kapitalism utan en typisk blandekonomi och det är konsekvenserna av en blandekonomi som vi ser.
De som satte upp reglerna hade inga onda uppsåt men då de inte var allvetande satte de upp regler som i framtiden ledde till katastrof. Om de inte hade funnits hade situationen lösts utan någon kollaps. Konkurser är fullkomligt naturliga delar av kapitalismen – det är så du får bort dåliga företag. Kollapser på bred front är ett resultat av statlig inblandning och sker i blandekonomier då reglerna drivit marknaden till bristningspunkt. Fullkomliga kollapser av ekonomin sker oundvikligt av samma anledning i planekonomier.
Det är den praktiska aspekten. Det är dock fel att stanna där. Ett av de stora problemen med kapitalismens försvarare är att de bara försvarar systemet på grunden att det är det effektivaste ekonomiska systemet som vi vet. Det etiska argumentet glöms oftast bort.
Kapitalism innebär att vuxna människor får handla fritt med varandra. Den fundamentala principen är att ingen får börja med att nyttja våld mot någon annan. Alla andra system än ren laissez-faire kapitalism innebär att man med våld eller hot om våld tvingar folk att göra saker mot deras vilja. I dessa system används statens våldsmonopol inte för att skydda individens rättigheter utan för att kränka dem. Då staten är en abstrakt konstruktion och i grund och botten består samhället av en mängd individer innebär ett sådant system att en grupp av individer tar sig rätten att tvinga andra grupper att lyda och tjäna dem.
Motståndarna till kapitalismen tar sig rätten att med våld eller hot om våld tvinga folk att följa implementationen av deras politiska idéer. I ett kapitalistiskt system å andra sidan har du full frihet att bygga din socialistiska utopi om du vill. Det enda du inte får göra är att med våld tvinga folk att gå med.
Citat
”I orostider
Den kapitalistiska världen syntes ha glömt att dess egen byggnad framtvingar krisen som hånande slutpunkt på dess stolta uppsvingsperioder.
Ända ute bland socialistiska teoretiker förnummos stämmor, som begynte undra om de gamla pendellagarna ännu gällde, eller om möjligen kreditväsendets oerhörda utveckling och de ekonomiska förbindelsernas så ojämförligt starkare än förut sammanflätade nät kanske kunde ha givit hela systemet en elasticitet, som skulle för framtiden betrygga en utveckling under mindre farliga kastningar.
Så kom krisen. Förhärjande vältrade den fram över Amerika, där Upton Sinclairs profetior gingo i nästan bokstavlig uppfyllelse, kastade sig över till England, som åter fick se arbetslöshetens arméer myllra ut ur fattigkvarteren, hälsade på hos den
väldiga tyska industristaten, och så var den här hemma – och här stannade den och slog sig ned riktigt för långsejour.”
Ledare av Hjalmar Branting i tidskriften Tidens första nummer 1908.
[...] ClaesKrakts Arvid Falk Kulturbloggen Zaramis TomasRJ Motbilder [...]
Det skulle jag väl inte påstå. Jag skulle påstå att kapitalismen är själva sjukdomen.
“Kapitalism som samhällssystem är otillräckligt”
Det kanske beror på att det inte ÄR ett samhällssystem utan ett ekonomiskt system. Det har inte till uppgift att göra dom saker du tycker att samhällsystem skall göra. Kapitalismens poäng är att den får ekonomin att flyta bra, och gör samhället rikt. Med dessa pengar kan man edan fixa övriga samhällsproblem. Sådant som kapitalismen inte kan skall eller försöker fixa.
Fel Lennart. Det är det marknadsekonomin som gör. Kapitalismen är något helt annat. En ideologi baserad på girighet, den starkes rätt och att den som har flest prylar när han dör vinner.
Kapitalismen är inte intresserad av att försöka fixa det som inte fungerar i samhället, den har inga mekanismer som klarar av det. Det enda den syftar till är att dra in största möjliga avkastning på satsat kapital. Hur den avkastningen kommer in är ointressant.
“Det är det marknadsekonomin som gör.”
Nej. Marknadsekonomi står i motsats till planekonomi och är ett system för att avgöra priser. Kapitalism betyder bara privat äganderätt, och står i motsats till socialism, som är gemensamt ägande av produktionsmedlen.
Problemet här är att socialism är ett samhällsystem. Socialister inbillar sig att man skall lösa alla politiska problem genom gemensamt ägande. En lösning fits all, typ.
“Kapitalismen är något helt annat. En ideologi baserad på girighet, den starkes rätt och att den som har flest prylar när han dör vinner.”
Nej. Någon sådan ideologi existerar inte utanför vänsterns fantasier.
Fast rätt skall vara rätt:
“Kapitalismen är inte intresserad av att försöka fixa det som inte fungerar i samhället, den har inga mekanismer som klarar av det. Det enda den syftar till är att dra in största möjliga avkastning på satsat kapital.”
Ja, precis. Det är alltså inte ett samhällssystem, och avser inte att, och har inte mekanismer att, lösa samhällsproblemen. Du kan lika gärna hävda att cykelställ är ondskans själva för att cykelställ inte är intresserade av att försöka fixa det som inte fungerar i samhället och inte ha mekanismer som klarar av det. Det enda cykelställ syftar till är att hålla cyklar upprätt. Det betyder inte att cykelställ är dåliga. Men cykelställ blir usla samhällssystem, för cykelställ ÄR inte samhällsystem. Och det är inte kapitalism heller.
Oj, det verkar som om det jag sa gick fram eftersom jag inte fick några mothugg. Kors i taket! Jag brukar inte lyckas förmedla det jag vill ha sagt så fort.
Petter Nilsson skriver om krisen på SVT Opinion (sprid gärna artikeln), och missa inte Debatt i kväll! http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1264852
Ang. guldmyntfoten som nyliberalerna ofta tjatar om:
http://www.huppi.com/kangaroo/L-gold.htm
“Ang. guldmyntfoten som nyliberalerna ofta tjatar om:”
Gör dom? Vilka nyliberaler då? Jag tycker det verkar vara socialister som tjatar om det mestadels. Kan inte påminna mig nån nyliberal som vill ha guldmyntfot på rak arm. Men så tycker jag det verkar vara en fånig idé också och följer inte debatten så noga.
[...] som nu drar sina lungor fulla med morgonluft för att skrika sig hesa om politikens överlägsenhet över marknadens andra aktörer bör komma [...]