arvidfalk.se

När den borgerliga alliansen lyckades få till stånd en samling under Reinfeldt – Schlingmans ledning och planering handlade det mycket om att triangulera. Genom att utmåla den socialdemokratiske partiledaren som gammal och trött och på ett mycket effektivt sätt lägga beslag på de ordval, formuleringar och värdefrågor som socialdemokratin gjort till sina under många år, vred man vapnen ur händerna på Socialdemokratin. Nu närmar vi oss en ny valrörelse och det är uppenbart att lärdomarna gjort att Schlingman et consortes vill dra det hela i repris.

I tisdagens debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin inledde K-G Bergström med att fråga vilken statsminister ur historien som de två tyckte bäst om. Reinfeldt svarade Arvid Lindman medan Mona Sahlin drog till med Per Albin Hansson. Det är intressant i sig. Per Albin Hansson triangulerade begreppet “Folkhemmet” från högern, den höger som före Per Albin hade sin senaste statsminister i just Arvid Lindman. Är det inte egentligen så att även Reinfeldts statsministerförebild heter Per Albin Hansson?

I förra valrörelsen lyckades Moderaterna få det svenska folket att tro att den klassiskt socialdemokratiska arbetslinjen, en politisk filosofi som till och med formulerats i gamla ordstäv som; “Gör din plikt, kräv din rätt”, övergivits av vår tids Socialdemokrater och plockats upp på riktigt först nu, av de Nya Moderaterna. Moderaterna blev “ett nytt arbetarparti” medan den svenska vänstern i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet utmålades som “bidragspartier”.

Nu drar det ihop sig till nytt val och trianguleringen fortsätter, likaså gör historieförfalskningen och de lögnaktigt förljugna historierna om Socialdemokraterna. Ett parti som är väl känt för att historiskt ta politiskt och ekonomiskt ansvar ska nu utpekas som oansvarigt för rikets finanser. Det är det som ligger bakom att regeringsföreträdarna och borgerliga riksdagsmän i den allmänpolitiska debatten, låtsas, vägrar förstå hur reglerna kring riksdagens utgiftstak fungerar.

Men det är en sak att göra den här piruetten i opposition och en helt annan att göra det i regeringsställning. Det är inte moderatledaren som ska “granska socialdemokraternas budgetmotion”, han ska bedriva regeringspolitik och bli granskad av oppositionen. Men vi har en regering som älskar att vara i opposition, som älskar att håna och häckla Socialdemokrater (gärna bakom ryggen som Maud Olofsson gjorde när Mona Sahlin talade i dagens partiledardebatt) och vi har en regering som vägrar stå för och ta ansvar för sin egen förda politik. Det är inget snack om att valrörelsen kan bli riktigt tuff och inte så lite ful, men en opposition som fortsätter kräva svar från regeringen och som inte hamnar i försvarsställning har allt att vinna.
Vi har en moderatledd regering som älskar att vara i opposition, om mindre än två år kommer de vara i sin favoritposition igen.

Andra bloggar om:superveckan, politik, val2010