Och inget av detta togs ens upp! Det är skrämmande. Reinfeldt nämnde de ökande socialbidragskostnaderna till följd av invandringen, men därefter tilläts frågan dö. Alla undersökningar visar att klara majoriteter vill se kraftigt minskad och bättre ordnad invandring, partierna vill tvärt om. I frågan finns det största demokratiska gap vi har i svensk politik. Trots det nämndes aldrig invandringen i debatten. Ofattbart.

Ibland kunde man få uppfattningen att Sahlin menade att hon sänkte vissa skatter och höjde andra och att nettot inte innebar så stor skillnad. Fast det är ju ett ökat totalt skattetryck det handlar i och med att man sätter utgifterna så mycket högre.

Det Reinfeldt borde ha kontrat med mot Sahlin när hon avskaffar arbetsgivaravgifterna för de som anställer arbetslösa ungdomar under en viss tid, jämfört med Alliansens modell att halvera arbetsgivaravgifterna för samtliga under 29 är att S variant riskerar att utnyttjas grovt av arbetsgivare. Man anställer en arbetslös billigt, och låter den sedan gå när det blir dyrt för att ta in en ny billig arbetslös. Sånt hände ju förr, och även kontrollsystemen går att komma runt.

Senare, när Renfeldt sade att hennes skuggbudget inte var i balans så kunde hon inte svara på det. Istället försökte hon blanda bort korten genom att prata om finanskrisen. Det är oärligt och folk genomskådar det.

“När ekonomin var stark var ditt svar; Sänk skatten. När ekonomin är svag så är ditt svar; Sänk skatten. Ni är ju tillbaka i de gamla moderaterna.”

Mona gjorde ganska bra ifrån sig och vann nog debatten, om nu någon gjorde det. Reinfeldts “skattechock”-snack blev bara för komplicerat att hänga med på. Monas poäng att M:s svar på allt är “sänka skatterna” var rätt träffsäkert. Reinfeldt borde tydligare poängterat vad som är syftet med hans politik, om han nu vet det.