Niklas

Politik sägs vara ett givande och ett tagande och för mig är det “pragmatism”.
Så sent som strax efter valet 2006 hoppade v i Göteborg plötsligt av ett påbörjat samarbete med s och mp av principiella skäl. S hade tidigare utlovat en skattesänkning när så var möjligt och ville när ekonomin nu var god för att inte säga mycket god hålla sitt löfte och föreslog 25 öre. V svarade då att de var principiellt emot alla skattesänkningar, lämnade sina uppdrag och tog en lång, lång time out.
Sedan dess regerar s med mp och samarbetet har gått utmärkt.

Personligen tror jag faktiskt att vi behöver mp långt mer än v . Större delen av våra partimedlemmarna lär vara över 50 år och har varit med länge. Det är då lätt att bli hemmablind. Det har fattats beslut om att vid kommunens alla sammankomster ska det serveras kranvatten istället för flaskvatten och genom denna förändring sparas det såväl en massa pengar som miljö. Jag tror att idén kom från s, fast mp är nog de som främst driver på miljötänket.

men
Jag tror ändå att trepartisamverkan kan bli bra om Ohly och hans partikamrater funderar mer på den verklighet vi lever i och hur denna kan förbättras ffa för de som far illa och på framtiden och tänker mindre på att förverkliga sina utopier och hålla på ekonomiska principer, som för en utomstående kan te sig som ren rigiditet och/eller ansvarslöshet.

Och jag finner det vara mycket positivt att de rödgröna snabbt tog initiativet från alliansen, som faktiskt är de som kartlagt, hur stor andel unga det är, som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden, och redan första dagen presenterade de ett handlingsprogram. Vi får inte låta det bli som i Grekland ……där många unga syns känna sig marginaliserade.

Det ligger lite utanför ämnet, men det oroar mig med sossar som er som pratar om “pragmatism”. Självklart måste man vara förankrad i verkligheten, men det får inte hindra att man har visioner, målsättningar och vilja att driva politiken åt ett visst håll. Annars hamnar vi i någon slags förvaltarsystem.

Jag förstår inte på det stora hela vad som är så orealistiskt med Vänsterpartiet. Det finns inslag som jag har svårt för och visst förekommer tendenser till “plakatpolitik”, men på det stora hela är vänsterpartiet ett ganska klassiskt “socialdemokratiskt” parti idag. Är det orealistiskt och fundamentalistiskt att förespråka ett progressivt skattesystem och vilja stärka den offentliga sektorn, motverka privatiseringar och nedskärningar? För mig är det klassisk vänsterpolitik, vilket även sossar borde förstå.

För att återgå lite mer till sakfrågan så hoppas jag att S och V får ungefär 30% var. Miljöpartiet förstår jag ärligt talat inte riktigt vad man ska med. Visst kan de vara en bra samarbetspartner i dagens läge, men om man får beskriva sin drömsituation. Miljöpartiet har alltmer utvecklats till ett liberalt borgerligt parti och utgör ett nödvändigt ont i en vänsterallians.

Får vi egen majoritet kan Sahlin välja att sätta samman en regering efter eget och väljarnas tycke. F.ö. känner jag mig rent av spammad av partihögkvarteret sen igår. Skulle önskat att jag som partimedlem såväl varit tillfrågad som informerad tidigare! Om Sahlin gjort dett av hänsyn till vänsterfundamentalisterna i partiet är det mycket, mycket sorgligt. Vårt parti är pragmatiskt och förankrat i verkligheten och inte fundamentalistiskt och orealistiskt som v. Måtte Ohly i bästa fall bli ett konsultativt statsråd.

Socialdemokraterna har, enligt min mening, gjort en ödesdiger felbedömning av möjligheten att få egen majoritet i riksdagen. Socialdemokraterna har allvarligt underskattat sin egen potential att locka nya väljargrupper, som kanske aldrig röstat s förut. Denna felbedömning har lett till ett onödigt tapp av väljarsympatier till mp och v. Ett tag såg alliansen ut att vara vinnare på sossarnas underskattning av sig själva, De tre oppositionspartierna borde ha gått fram var för sig. Det första misstaget var att proklamera samarbete med mp, och det andra misstaget var att kritikerna av detta samarbete fronderade öppet mot sin egen partiledare Mona Sahlin. Men det som har skett, har nu skett, och det går inte att backa tillbaka till ruta ett.

Ställningen mellan blocken må vara 29,9 mot 53,8. Men ställningen mellan de borgerliga partier, som blir kvar i riksdagen om kd trillar ut, och Sockaildemokraterna är 39,9 mot 39,7. Betänk då att s var uppe på över 43 % innan samarbetsdebaclet började!!! Men det som har skett, har skett och sossarna måste därför stärka sin ledande roll inom oppositionen.

Sedan hoppas jag förstås att Vänsterpartiet fortsätter att vara sådär lagom “orealistiska”. Vänsterpartiet behövs som ett uppkäftigt oppositionsparti till vänster. Det är förstås bra att v ökar samtidigt som sd minskar. Ingen vill erkänna det, men v och sd kämpar faktiskt om samma väljare, de som kan kallas “förlorararna”.

Det är stor skillnad mellan att ge invandringen skulden för att man själv har det dåligt, att vara mot invandringen av den orsaken, och att vara mot invandringen för att man hatar invandrarna som människor. Den förstnämnda gruppen sd-sympatisörer frågar inte i första hand efter försämringar för invandrarna, utan efter förbättringar för egen del, och kan alltså tänkas lockas av Vänsterpartiets löffen om kraftiga förbättringr för dem som har det ekonomiskt sämst ställt.

Sedan finns det en grupp allmänt missnöjda, som röstar på ytterlighetspartier för att markera sitt missnöje med de stora partierna, vad de än gör. Och då är det ju bra om Ohly framstår lite som politikens gossen Ruda, för då kammar han hem de rösterna.

Man bör komma ihåg att sd rekryterade väljare i förra valet från hela den politiska skalan (X% f.d. s-väljare, X% f.d. m-väljare och alltså även X % f.d. v-väljare.) Det är därför viktigt att både m och v bevakar flankerna till höger respektifve till vänster, så att de inte lämnar någon nisch åt sd. Bör de andra partierna också tänká på, naturligtvis.

Valet 2006 var ett blockbytarval, då traditionella s-väljaran lockades av det nya “arbetarpartiet”, Moderaterna. Jag är övertygad om att även valet 2010 blir ett blockbytarparti, men nu blir det traditionellt borgerliga väljare som bryter upp. Somliga kommer bara att ta ett litet steg till vänster, medan andra rasar hela vägen vänsterut. Därför måste de tre oppositionspartierna visa stor ideologisk bredd!

Om sd ska hållas utanför riksdagen får allianspartierna inte tappa mer än vad de tre oppositonspartierna förmår suga upp!

Jo, du har naturligtvis helt rätt i vad du skriver. Jag blev mest lite irriterad när jag såg att Vänstern för en gångs skull slapp “förlorarstämpeln” i borgerliga medier, men att det tycktes tvärtom på en bloggportal som, vad jag förstått det, ska utgöra en motvikt till borgerligt åsiktsmonopol.

Du har dock naturligtvis rätt till dina åsikter och Vänsterpartiet.