arvidfalk.se

Ja, snart ringer klockorna för 2009. Ett år som kan komma att bli något av prövningarnas år. Men 2008 då, vad var det som hände egentligen?

2008 vart ett omtumlande år verkligen. På många sätt och vis. Här avser jag att förmedla några få spridda tankar och kommentarer ur mitt minnes enkla garderob från året som gått.
–
USA fick sin första svarte president. Världens mäktigaste och mest inflytelserika man är svart. Barack Hussein Obama II är hans namn och han är två år äldre än vad jag är.

President Bush vägrade att ge investmentbanken Lehman Brothers akut andningshjälp. Det får till följd att dominobrickorna i det bräckliga världskapitalistiska bygget börjar falla en efter en. Kapitalismens största kris sedan 1930-talet är ett faktum.

Ett intressant faktum är att bytet av presidenter i USA sammanfaller med den stora krisen.
Epoken Bush slutar i vanära och vi får en ny till mycket stora delar annorlunda amerikansk president. Obama har nu möjligheter att påverka omvärldens syn på USA i positiv riktning och samtidigt ta i tur med de största orättvisorna på hemmaplan. En varningens flagga bör dock hissas. Obamas manöverutrymme måste anses klart begränsat. Många kommer att bli besvikna.

Annars är 2008 Kinas år. Tyvärr innehöll året för Kinas del även en omfattande naturkatastrof. Jordbävningen i maj skördade många liv. Kina som redan innan stod på tå inför det annalkande olympiska spelen har fått erkännanden för ett effektivt och bra organiserat räddningsarbete.

De olympiska spelen flöt relativt smärtfritt förbi min egen horisont. Jag hade svårt att komma ifrån att spelen ägde rum i en diktaturstat. Det rent sportsliga storverken stod Usain Bolt och Michael Phelps för. Klart minnesvärt.

De avskyvärda attentaten i Bombay förvärrade läget i en sedan tidigare mycket osäker region. Relationerna mellan världens största demokrati Indien och grannlandet Pakistan är inte dem bästa. Bägge länderna är kärnvapenländer och det är här vi främst kan frukta att kärnvapen kan komma till användning i världen. Mordet tidigare på Benazir Bhutto gör Pakistan till ett mycket instabilt och potentiellt farligt land.

Avslutningsvis för de internationella ihågkomsterna, så här de allra sista dagarna på året så bevisar Israel åter att man inte klarar av att hantera situationen i sin omedelbara närhet. Hamas har provocerat fram en militär aktion från Israel som byggder på massivt militärt övervåld. Regionen sjunker allt djupare ner i de hopplösas träsk.

–

Här hemma har senhösten mycket kommit att handla om ekonomi. Men innan dess var vårens men kanske framförallt sommaren debatt den om FRA och den personliga intigriteten. Här led regeringen och högeralliansen många politiska nederlag. IPRED är en fråga som fortfarande lever i högsta välmåga framför allt bland oss bloggare på nätet. Regeringen har dock inte alls vilket kan kanske vara lite förvånande tagit så mycket stryk av den usla hanteringen av FRA-frågan sett utifrån opinionsmätningarna.

Partiet som riktigt tjänat på frågan och som mycket varit motorn i hela debatten om FRA är Piratpartiet. Ett mycket litet parti som dock trots dominans i bloggvärlden kommer att få svårt att erövra några platser i våra parlament framöver.

Årets äktenskap torde vara det mellan de tre i oppositionen. Detta skedde två viktiga år före valet 2010 och vägen till ett ja som även omfattade vänsterpartiet var mödosam och inte särskilt väl genomtänkt som det verkar.

Mona Sahlin kallade regeringens arbetslinje för satanisk och fick kritik från högern för det. Undertecknad höll dock med.

Som sista aktör insåg regeringen sent krisens omfattning. Motvilligt kom man med ett krispaket som regeringens finanspolitiska råd, Svenskt Näringsliv, Konjunkturinstitutet och Företagarna tycker är alldeles för tamt. De moderata väljare som tidigare legat på sofflocket har vaknat till och sprattlar duktigt i årets senare opinionsmätningar.

Carnegie, kommun- och finansmarknadsminister Mats Odells skötebarn hamnade ordentligt i onåd detta år. Så pass att Mats Odell tog till socialism och tog över hela rulijansen i detta forna kapitalistiska flaggskepp. Ett flaggskepp som byggt sin verksamhet på enorma risktaganden och ur vars garderober svindleri och ren brottslighet sett dagens ljus.

Och så denna Borg. Anders Borg hyllas i borgerlig media. Anders Borg erkände det grova felet att förändra a-kassan. Anders Borg är arg på våra banker och tycker att vi medborgare ska ringa upp och skälla på dem.

Per Schlingmann däremot markerar att man inom moderaterna kommer att, för första gången i partiets historia slåss mot orättvisorna. Han sa på moderaternas framtidskonvent bland annat att:

- När några roffar åt sig på andras bekostnad, då protesterar vi.

Vidare tyckte Per Schlingmann att det var dags att närma sig SD och sa sig därför vilja har ett kontrakt för nyanlända flyktingar där de ska tvingas följa så kallade ”svenska värderingar”.

Utbildningsminister Jan Björklund har nästan varit helt osynlig. Det är moderaterna som klart dominerar regeringen. Småpartierna i dess kjolar får allt svårare i opinionen. Kristdemokraterna har länge nu balanserat på fyra procent-spärren.

Avslutningsvis så har vi fått ta del av Reinfeldts bästa städtips. Är det fler än jag som tänker på Göran Persson och en dans med en ko?

Gott nytt år på er. Arvid Falk kommer att hålla fanan högt hela 2009.

PS.
Jag inser att denna summering ovan är något fragmentarisk. Jag lovar därför att göra ytterligare en djupdykning under min hjärnbark och återkomma på andra sidan tolvslaget med en uppföljning.
DS.

Läs även andra bloggares åsikter om årskrönika, regeringen, 2008, Anders Borg, nyår, 2009, Barack Hussein Obama och annat intressant.