Pro Palestine, Pro Israel, Pro peace
By Rosemari Södergren • Jan 13th, 2009 • Category: Arvid Falks blogg
Jag har gått med i en Facebook-grupp som heter Pro Palestine, Pro Israel och Pro Peace. Människorna i Gaza måste leva under hemska förhållanden nu, när de står under israelisk attack. Jag inser att israelerna lever under hot, med ständig risk att utsättas för Hamas hämnd. Jag har en dröm, en vision, ett hopp – om en värld i fred. I Mellanöstern kommer den inte att förverkligas förrän båda sidor går med på att lägga ner vapnen.
Jag förstår inte varför det har blivit en sådan vattendelare, en sådan skiljelinje inom politiken. De som står till vänster ropar på bojkott av Israel. Medan de som står till höger anser att Israel bara gör skäligt självförsvar. Barack Obama har också visat att han är en amerikansk president och i en stor intervju uttalat sig för Israels rätt att bomba, berättar Lennart Frantzell i sin blogg Det progressiva USA.
Litet mer än en vecka innan han flyttar in i Vita Huset har Barack Obama i en presskonferens på ABC News som väntat reservationslöst ställt sig bakom Israels brutala krig mot Gaza: ‘This Week’ Transcript: Barack Obama
I lördags samlades tolv tusen människor i Stockholm för att demonstrera mot de israeliska attackerna. Jag hade tänkt att jag skulle delta. Men det kändes olustigt, för alla som skulle dit pratade bara om att protestera mot Israel. Ja, jag protesterar också mot Israels attacker. Men jag protesterar mot Hamas attacker och Hamas ovilja att gå med på vapenvila.
Två ungar som slåss kommer aldrig att sluta så länge en fortsätter. Både måste lägga ner vapnen.
Sedan visade det sig ju också att israeliska flaggan brändes. BLT skriver: Stora demonstrationer ägde i dag rum i flera svenska städer. I Stockholm tågade tusentals till Israels ambassad och Israeliska flaggor brändes. I Göteborg talade en fembarnsmamma som nyss kommit hem från Gaza.
Jag ryser. Det får mig att minnas berättelser från överlevande efter andra världskrigets koncentrationsläger. Hur började det, men förföljelser av ett folkslag?
Att bränna ett annat lands flagga är en stor skymf.
Förra veckan var jag på ett möte med en mycket vis man. Han sade att det blir aldrig fred så länge både står med ett vapen gömt bakom ryggen. Det finns bara en väg till fred: vapenvila och att börja prata med varandra. Så svårt men så lätt. Det är bara det valet som finns.
Jag är för fred i Mellanöstern och jag är för Israels rätt att finnas till och jag är för palestiniernas rätt att få ha ett eget land. Och jag vägrar gå med på att göra partipolitik av det. Det borde inte vara en höger-vänster-fråga. Varför blir en del så förblindade och kan inte se att både israeler och palestinier är människor av kött och blod som har rätt att finnas till? Ska det vara så svårt?
En mängd bloggare har tagit upp konflikten och tyvärr är det nästan alltid så: oppositionens bloggare är helt på Hamas sida och högerregeringens anhängare stöder Israels rätt att anfalla.
Som den borgerliga bloggaren Dick Erixon som felaktigt drar alla sossar över en kam: Socialdemokraterna förenar sig med Hamas och Hizbollah.
Vad jag kan se förenar jag mig inte med Hamas.
Blandade bloggar om Hamas och Israel:
Reza Javid, Mission XP 1, Mission XP 2, Al Hamatzav, Svensson och Fredrik Axelsson.
Relaterat:
Dagens Nyheter, Ali Esbati på SVT Opinion.
Andra bloggar om: fred, krig, Mellanöstern, Palestina, Israel, Obama
Rosemari Södergren is är journalist och har varit aktiv med webbkommunikation sedan början av 2000-talet och är fascinerad av webbens interaktiva potential. 2007 gav Rosemari ut boken Alla kan blogga, med handfasta tips och råd för den som vill blogga. Har varit webbansvarig på Landsorganisationen i Sverige i åtta år. Som journalist har Rosemari arbetat bland annat på TT, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen.
Bloggar också på Kulturbloggen.
Email this author | All posts by Rosemari Södergren




Fuck Hamas Fuck Israel Och Bojkotta Israel Fanskapet.
Rosemari Södergren
Du är verkligen en klok en
“Varför blir en del så förblindade och kan inte se att både israeler och palestinier är människor av kött och blod som har rätt att finnas till? Ska det vara så svårt?”
Nåt som är jätte lätt att för oss två att förstå. Själv har Verkligen försökt förklara att det är just så. Men så fort det går att missförstå nåt så är man antingen emot araber eller judar. Att man är för mänskligheten går inte att få in i dessa arma skallar. Alla oförrätter är så mycket viktigare än upphovet till dom. När inte bloggosfären klarar av att hålla sams och enas mot folkmord vem som än utför det. Så är nog förutsättningarna för människorna på västbanken ännu sämre. Det är så illa så man skulle vilja bannlysa dom från utrikespolitik tills dom själva klarar av att hålla sams. För kan inte dom hålla sams så saknar dom kompetens nog att uttala sig.
“Varför kunde inte en del se att engelskmän och tyskar samt amerikaner och japaner var människor av kött och blod som hade rätt att finnas till under andra världskriget?”
Svaret ligger i att deras önskemål var oförenliga.
Historien från andra världskriget visar tydligt att fred kan endast uppnås när den ena parten i konflikten kapitulerar villkorslöst. Det var först när de Allierade lyckades besegra Tyskland och Japan fullständigt samt sedan eliminerade deras dödliga ideologier som nazism och shintoism som slutlig fred uppnåddes och som varat i över 60 år nu.
Det är först när Israel besegrar Hamas och de villkorslöst kapitulerar samt när deras dödliga ideologi, Islamisk Jihad (Shaira, Infidel, etc) elimineras ur deras kultur som det blir fred.
Vapenvilor och förhandlingar löser inte konflikten utan förlänger den bara eftersom Israel inte vill upphöra som nation och befolkningen lämna sitt land och överlämna det till palestinierna och palestinierna vill inte ge upp sina anspråk på att utplåna Israel och utrota dess befolkning.
En av positionerna måste upphöra för att konflikten skall upphöra.
Johnny tack
För att du bekräftade min tes.
Jag håller med Rosemarie Södergren när hon skriver: Jag är för fred i Mellanöstern och jag är för Israels rätt att finnas till och jag är för palestiniernas rätt att få ha ett eget land. Och jag vägrar gå med på att göra partipolitik av det. Det borde inte vara en höger-vänster-fråga. Varför blir en del så förblindade och kan inte se att både israeler och palestinier är människor av kött och blod som har rätt att finnas till? Ska det vara så svårt?
Men tyvärr finns såvitt jag förstår ingen vilja i omvärlden att sätta makt bakom orden för att ge palestinierna ett eget land. I stället väntar för dem ett ännu större helvete
Israel tänker inte ge upp förrän de ockuperade palestinierna är definitivt knäckta. 41 års ockupation som varit ett helvete följs av ytterligare många år som blir ett ännu större helvete. Lägerfängelserna Västbanken och Gaza inkapslas och kontrolleras till 100 procent
Några självständiga stater som ska ha rätt att leva eget liv och även försvara sig är det inte fråga om. Det är terrorism. I stället kommer fredsförhandlingar av allt att döma innebära att ockupationsmakten stärks ytterligare.
Tord Oscarsson
Det är inget man behöver acceptera.
Jag såg kommentarerna hos laakso där han blev inlurad i en diskution. Sen råkade säga nåt om “25%” civila dödsfall. Vid en snabb granskning kunde man få för sig att han tyckte det var okej. Efter ha läst lite mer nogrant så är inte det fallet. Av det kan man kanske lära att man aldrig ska ge sig in i såna diskutioner där det kan tolkas som man tycker dödsfall är okej eller accepterat. Ett stort fel är att folk kallar det här krig som om det var en bit mark eller naturtillgång som skulle erövras och sen var det slut. Så är inte fallet och att det skulle vara två jämbördiga länder som är i strid tror väl ingen. så krig är det inte. mer ett 60årigt folkmord av två folk.
Rosemari:
Jag håller med om andemeningen i ditt inlägg och jag tycker det är olyckligt som debatten i Sverige ser ut, speciellt när människor verkar använda denna fråga som ett slagträ i den partipolitiska debatten i Sverige snarare än att sätta sig in i och ta ställning till situationen.
Jag vill dock påpeka att vi faktiskt inte pratar om två likvärdiga motståndare. Snarare kan situationen jämföras med en muskelbyggare som ger sig på en smal och utmärglad stackare. Självklart bör Hamas kritiseras och förmås upphöra med sina raketattacker, men det huvudsakliga ansvaret för den nuvarande situationen måste lastas Israel. Trycket att upphöra med våld och isolering av Gaza måste sättas på Israel.
Rosemari – Jag skrev ett liknande inlägg hos mig igår. Jag håller inte riktigt med dig om att vänsterbloggarna uttrycker stöd till Hamas. Det finns många som inte gör det. T.ex. Arbetarperspektiv, Svensson, MK och jag själv. Även på högersidan finns det röster som är kritiska mot Israel. T.ex. Blogge Bloggelito.
Det kan aldrig bli fred i mellanöstern om inte Hamas ger upp sitt krav på att staten Israel skall upphöra. Det borde även Hamas begripa, men jag tror att det övergripande målet för Hamas är just att staten Israel skall upphöra.
Det är troligen inget som kommer att hända överhuvudtaget.
Att Israel har rätt att leva i fred och inte utsättas för Hamas raketanfall är närmast en självklarhet. Lika självklart är eller borde det vara att Israels krig och blockad av Gaza är fullständigt oacceptabelt.
Det finns bara en lösning på situationen och det är att parterna sätter sig vid förhandlingsbordet och hittar en gemensam överenskommelse som båda parter kan leva med. För alla människornas skull i mellanöstern.
En sak jag verkligen undrar
Är vad som händer när sista oförrätten är gjord och det inte längre finns några människor kvar att göra några oförrätter mot? När ett helt folk är borta och det inte längre finns någon motsättning att stärka genom protester och hat. Kommer folk släppa plakaten och gå hem då?
Den situationen kommer nog aldrig att inträffa. När och om en fråga löses återstår det strax en ny. Tyvärr är det på det viset. Vill du ha exempel?
En fastiskt skriven, saklig, och väldigt objektiv analys som inte tar ställning för någon sida i den här konflikten finns hos The Economist (Toppen källa, det är den tidning som läses utav flest världsledare!):
http://www.economist.com/opinion/displaystory.cfm?story_id=12899483&source=most_commented