arvidfalk.se

S-politiken måste ha sin utgångspunkt i stockholmarnas livssituation. Klassbegreppen suddas ut. En industriarbetare i landsorten har mer pengar över än en tjänsteman med god inkomst i Stockholm. Så beskriver S-politikerna Helene Hellmark Knutsson, Ilija Batljan, Anders Johansson och Niklas Nordström storsädernas utmaningar på DN Debatt.

Artikeln har spets och kommer sannolikt att skapa en intern debatt som jag hoppas kan hållas i en god ton. Jag skriver inte under på allt men det finns anledning att reflektera en hel del. Framför allt om vi vill adressera hur vi löser framtidsfrågor som jobb och välfärd. Jag själv är egen företagare och just de frågor som handlar om mina villkor är själklart nära, men mina villkor behöver inte hamna i konflikt med de grundläggande solidaritetsvärderingar som jag anser skall prägla (S) politik.

Många småföretagare har inte möjlighet att unna sig en ordentlig semester under sommaren, visar Företagarförbundet senaste undersökning. De har inte tid eller måste täcka upp för andra som har semester. Det kan också vara fråga om att inte ha råd att ta semester, särskilt nu när lågkonjunkturen slagit till. Oron för att förlora affärer gör att mindre företagare har svårt att koppla av på semestern.Kortast sommarsemester tar småföretagare i landsorten och i mindre städer, samt de småföretagare som har fem till nio anställda. Två tredje­delar av småföretagarna tar maximalt 15 dagars semester under sommaren. Företagande har för många blivit en livsstil framför allt för kategorin Mikroföretag, företag med 0-9 anställda. Dessa företag svarar för 990 000 av Sveriges samlade arbetstillfällen.

Debatten om företagandets villkor präglas av en viss förvirring och, vågar jag påstå, gamla värderingar och definitioner. I sammanhanget kan det vara intressant att ställa sig frågan vem som är företagare och vem som är arbetare och vari satsningarna för framtiden skall ligga.

Är taxiföraren med egen bil direktör eller arbetare? Är den invandrare som vars enda väg in på arbetsmarknaden består i att steka hamburgare i ett eget gatukök 12 timmar per dag arbetare eller direktör och som lånat ihop sitt kapital från släktingar? Som egen företagare är det stöd den enskilde mikroföretagaren kan få från samhället i form av A-kassa eller delaktighet i arbetsmarknadsutbildningar och omställningsbidrag begränsade milt sagt.

Något annat som ger debatten en slagsida är den domineras av jakten på att finna nästa generations Tetra Pak, Ikea eller Bahco. 80 % av småföretagen tillhör den förvaltande delen av samhällsekonomin. Snickare, rörmokare, elektriker, servicetekniker och andra som ser till att den infrastruktur som redan finns inte förfars. Yrkesgrupper som säkerställer den infrastruktur som krävs för att bygga framtiden. Endast 20 % av den samlade volymen mikroföretag har potential att växa till att bli större. Men detta är gott nog.

En tredje aspekt som hitintills lyst med sin frånvaro i debatten är generationsväxlingarna. Med de stora kullar företagare födda på 1940-talet står vi inför stora omställningar. Men det är inte alltid självklart att barn vill ta över föräldragenerationens verksamheter. Den yngre generationen kanske själva har drömmar om livet som inte innefattar ett övertagande av föräldragenerationens rörelser.

Det finns därför skäl att i dessa fall ifrågasätta den gräns som finns mellan den gamla löntagardefinitionen och den gamla synen på företagare. Och ta oss en funderare på de villkor som mikroföretagare lever under. Uteblir en företagares kunder så återstår bara konkurs. Fungerar inte en generationsomställning riskeras arbetstillfällen och att infrastruktur förfars.

Roslagens Sparbank har en lång historia med entreprenörskap som resulterat i utnämningen till ”Årets Bank 2008”, en titel Roslagsbon skall vara, med all rätt, stolt över. Tillsammans med Baltic Fem, med säte i Norrtälje, som rönt stor uppmärksamhet i Europa för sina program för kvinnliga småföretagare. I dessa program kan vi finna (S) lösningar.

Men det finns mycket mer att göra på alla nivåer för en aktiv företagarpolitik med socialdemokratiska grundvärderingar. Kommunernas politiska ledarskap har möjlighet att inom ramen för Lagen om Offentlig Upphandling, LoU, använda sig av ett närhetsperspektiv och kan därmed stimulera lokala leverantörer inom vissa sektorer för att ta ett exempel.

Jag efterlyser därför en debatt och en politisk vilja från (S) som resulterar i konkreta förslag när vi nu går in i hösten och med vidhängande valrörelse inför valet till kommun, landsting och riksdag 2010.

Johan Westerholm

Det här inlägget och andra bloggar om: socialdemokraterna & politik är pingat på Intressant.se