Tid för Socialdemokratisk omprövning

By Redaktionen • Aug 25th, 2009 • Category: Arvid Falks blogg

S-politiken måste ha sin utgångspunkt i stockholmarnas livssituation. Klassbegreppen suddas ut. En industriarbetare i landsorten har mer pengar över än en tjänsteman med god inkomst i Stockholm. Så beskriver S-politikerna Helene Hellmark Knutsson, Ilija Batljan, Anders Johansson och Niklas Nordström storsädernas utmaningar på DN Debatt.

Artikeln har spets och kommer sannolikt att skapa en intern debatt som jag hoppas kan hållas i en god ton. Jag skriver inte under på allt men det finns anledning att reflektera en hel del. Framför allt om vi vill adressera hur vi löser framtidsfrågor som jobb och välfärd. Jag själv är egen företagare och just de frågor som handlar om mina villkor är själklart nära, men mina villkor behöver inte hamna i konflikt med de grundläggande solidaritetsvärderingar som jag anser skall prägla (S) politik.

Många småföretagare har inte möjlighet att unna sig en ordentlig semester under sommaren, visar Företagarförbundet senaste undersökning. De har inte tid eller måste täcka upp för andra som har semester. Det kan också vara fråga om att inte ha råd att ta semester, särskilt nu när lågkonjunkturen slagit till. Oron för att förlora affärer gör att mindre företagare har svårt att koppla av på semestern.Kortast sommarsemester tar småföretagare i landsorten och i mindre städer, samt de småföretagare som har fem till nio anställda. Två tredje­delar av småföretagarna tar maximalt 15 dagars semester under sommaren. Företagande har för många blivit en livsstil framför allt för kategorin Mikroföretag, företag med 0-9 anställda. Dessa företag svarar för 990 000 av Sveriges samlade arbetstillfällen.

Debatten om företagandets villkor präglas av en viss förvirring och, vågar jag påstå, gamla värderingar och definitioner. I sammanhanget kan det vara intressant att ställa sig frågan vem som är företagare och vem som är arbetare och vari satsningarna för framtiden skall ligga.

Är taxiföraren med egen bil direktör eller arbetare? Är den invandrare som vars enda väg in på arbetsmarknaden består i att steka hamburgare i ett eget gatukök 12 timmar per dag arbetare eller direktör och som lånat ihop sitt kapital från släktingar? Som egen företagare är det stöd den enskilde mikroföretagaren kan få från samhället i form av A-kassa eller delaktighet i arbetsmarknadsutbildningar och omställningsbidrag begränsade milt sagt.

Något annat som ger debatten en slagsida är den domineras av jakten på att finna nästa generations Tetra Pak, Ikea eller Bahco. 80 % av småföretagen tillhör den förvaltande delen av samhällsekonomin. Snickare, rörmokare, elektriker, servicetekniker och andra som ser till att den infrastruktur som redan finns inte förfars. Yrkesgrupper som säkerställer den infrastruktur som krävs för att bygga framtiden. Endast 20 % av den samlade volymen mikroföretag har potential att växa till att bli större. Men detta är gott nog.

En tredje aspekt som hitintills lyst med sin frånvaro i debatten är generationsväxlingarna. Med de stora kullar företagare födda på 1940-talet står vi inför stora omställningar. Men det är inte alltid självklart att barn vill ta över föräldragenerationens verksamheter. Den yngre generationen kanske själva har drömmar om livet som inte innefattar ett övertagande av föräldragenerationens rörelser.

Det finns därför skäl att i dessa fall ifrågasätta den gräns som finns mellan den gamla löntagardefinitionen och den gamla synen på företagare. Och ta oss en funderare på de villkor som mikroföretagare lever under. Uteblir en företagares kunder så återstår bara konkurs. Fungerar inte en generationsomställning riskeras arbetstillfällen och att infrastruktur förfars.

Roslagens Sparbank har en lång historia med entreprenörskap som resulterat i utnämningen till ”Årets Bank 2008”, en titel Roslagsbon skall vara, med all rätt, stolt över. Tillsammans med Baltic Fem, med säte i Norrtälje, som rönt stor uppmärksamhet i Europa för sina program för kvinnliga småföretagare. I dessa program kan vi finna (S) lösningar.

Men det finns mycket mer att göra på alla nivåer för en aktiv företagarpolitik med socialdemokratiska grundvärderingar. Kommunernas politiska ledarskap har möjlighet att inom ramen för Lagen om Offentlig Upphandling, LoU, använda sig av ett närhetsperspektiv och kan därmed stimulera lokala leverantörer inom vissa sektorer för att ta ett exempel.

Jag efterlyser därför en debatt och en politisk vilja från (S) som resulterar i konkreta förslag när vi nu går in i hösten och med vidhängande valrörelse inför valet till kommun, landsting och riksdag 2010.

Johan Westerholm

Det här inlägget och andra bloggar om: & är pingat på Intressant.se

4 Responses »

  1. [...] av bloggkommentarer: Peter Andersson, Johan Westerholm, PJ Anders Linder, Johanna Graf, Robert Noord Spara [...]

  2. Tack för komplimangen Johan.

    Ja, vi är har arbetat länge med att stimulera entreprenörskap och företagande i Roslagen. 150 år är det i år (Roslagens Sparbank grundades 1859.)

    Det går att läsa mer om vårt projekt med mikrokrediter på vår hemsida:
    Roslagens Sparbank berättade om projektet “Mikrokrediter i Nätverk” på Rapport i SVT

    /Markus Berglund, webredaktör Roslagens Sparbank

  3. “Är taxiföraren med egen bil direktör eller arbetare? ” Svar: en arbetare. Förra kultur- och utbildningsministern Bengt Göransson skrev i en antologi om “den facklig-politiska samverkans framtid” för snart tio år sen, om att arbetarerörelsen måste utveckla sin analys av det kapitalistiska samhället – det han såg var just en tendens av “proletarisering” av småföretagarna. Just dessa “mikroföretag” du talar om. De 80%, den “förvaltande” delen av småföretagen, består oftast av firmor utan några rena lönearbetare – väldigt många företag som inte är enmansföretag har inte några anställda, då de som arbetar där också är delägare. Ändå så är dessa ägande arbetare i samma beroendeställning gentemot kapitalisterna som vilken simpel lönearbetare som helst. Ibland kan det till och med vara gamla anställda som får kicken, och måste öppna eget med den gamla arbetsköparen som huvudsaklig kund (vanligt i t.ex. byggbranchen). Arbetsköpare blir tjänsteköpare, men arbetaren är lika exploaterad som förut.

    Sen måste vi även se den tendens av kapitalkoncentration som sker inom vissa brancher. Där är just taxibranchen ett bra exempel. Avregleringen av taximarknaden innebar att förare (lönearbetare) som förut hade varit anställda hos alla små växlar, nu blev “friåkare” (egenföretagare). Dock så har vi i sett hur större taxiväxlar både har köpt upp mindre (kapitalkoncentration); men även hur de kvarvarande storväxlarna har slutit sig samman för att (ibland med statsapparat och politikers stöd) konkurrera ut friåkarna (t.ex. med hela “gräddfil”-vågen på Arlanda och Stockholms Central för tio år sedan, “Taxistrejken på Arlanda våren 2000″). Dessa företeelser har sedan lett till en utveckling där friåkarna har slagits ut, för att sedan åter bli anställda lönerarbetare åt de kvarvarande storväxlarna.

    Denna utveckling har LO varit urusla på att bemöta. Detsamma gäller frilansare och andra grupper som arbetar i gränslandet mellan anställning och eget företag. Faktum är att SAC-Syndikalisterna, har varit mycket bättre på att organisera dessa arbetare, och har så gjort i mer än tio år (taxistrejken är ett exempel på en facklig organisering av egenföretagare som SAC har stöttat och organiserat). Här har vi mycket att lära.

    Jag tror att frågan är så mycket mer djupare och komplex för att endast vara en fråga om några politiska reformer i nästa valmanifest – frågan är även en organisatorisk och ideologisk. Det är kanske dags att starta en socialistisk småföretagarorganisation? Låta den vara facklig och LO-ansluten?

  4. [...] banker ta över studielånen? Tankar kring Bank 2.0 | rosdahl.me Privatlån | Kapitalförvaltning arvidfalk.se » Blog Archive » Tid för Socialdemokratisk omp.. Tommy Deogan “Blodsbröder” | dagensbok.com Spelkungen Rade Kotur – en orgie i [...]

Leave a Reply