Utnyttjar Situation Stockholm situationen?
By Redaktionen • Aug 24th, 2009 • Category: Kort och InsäntAtt bygga upp företag i Sverige är bra för sysselsättningen, då arbetslösheten är oförsvarbart hög i landet. Över 25 % av unga mellan 18-25 går arbetslösa. Men att bygga dessa företag på hemlösa människors bekostnad blir ett hemlöshetscementerande bolag. Att samma företag sedan i ”godhetens” namn anställer hemlösa rättfärdigar inte grunden för att dessa människor måste finnas för att företagsledningen och aktieägarna ska få ”gotta” sig på hemlösas hemlöshet i hemlöshetens namn. Därför har jag sammanställt en del frågor angående detta.
- Vilket företag i Sverige har 8-12 avlidna medarbetare varje år?
- Vilket företag i Sverige undgår ett arbetsgivaransvar gällande missbruk bland sina hemlösa medarbetare?
- Vilket Svenskt företag sponsras av Stockholms allmännyttiga och ett stort antal andra bostadsbolag?
- Vilket svenskt företag anses inte vara godkända som inkomstreferens till bostadsbolag till en lägenhet om du är hemlös tidningsförsäljare?
- Vilket svenskt aktiebolag har byggt hela sin grund på att det finns hemlösa människor?
- Vilket Svenskt företag (med som de själva säger ha ca 400 medarbetare) kräver inte våra fackliga organisationer att arbetarnas rättigheter gäller även här eller sluter kollektivavtal med sina hemlösa medarbetare?
- Vilket svenskt företag slipper betala ut semesterersättning till sina medarbetare?
- Vilket svenskt företag slipper betala ut den sjukersättning andra företag tvingas göra vid sjukdom?
- Vilket annat svenskt företag skulle genom ovanstående frågor kunna vara ett aktiebolag som bygger på att vi har hemlösa om inte näringslivet sponsrar det?
- Vill verkligen ett sådant företag och dess aktieägarna på allvar se en lösning av hemlösheten?
Svaret på alla frågor utom sista är: Situation Stockholm
Rolf Nilsson
Föreningen Stockholms hemlösa
Den här och andra bloggar om: hemlöshet är pingat på Intressant.se
Redaktionen is
Email this author | All posts by Redaktionen
“Sådan är kapitalismen”, som Fred Åkerström sjöng en gång i tiden!
är det situation stockholm vi talar om… ja att folk dör är ofrånkomligt och att ha full kontroll över detta torde vara svårt. säljarna av Situation Stockholm behöver inte betala skatt, de har möjlighet att söka bidrag trots att de säljer tidningen, att allmännyttiga och offentliga företag stöttar Situation torde vara att man stöttar iden. det är så djävla enkelt att komma med kritik. Hur många av alla uteliggare klarar vad vi menar ett vanligt jobb. Eller människor i försökslägenhet etc… att sälja tidningen är en möjlighet att starta en form av ansvar för sig själv, träffa människor och skapa sociala kontakter. Situation Stockholm bidrar också till att föra människor vidare ut i arbetslivet, men det är inte lätt om man ena dagen är stupfull, andra dagen bakis och tredje dagen kan jobba. Jag tycker att man skall komma med konstruktiv och realistisk kritik, konstruktiva förslag om förbättringar och inte bara sätta sig och gnälla vilket många älskar att göra. Vad gör du själv för att ta ansvar för dig och dina hemlösa.
Rolf dessutom berätta för mig hur du är vald och vilka hemlösa du representerar…den frågan har du aldrig svarat på.
Men samtidigt så kan du ju inte förneka att det har växt upp en “hemlöshetsindustri”. Det skrevs en del om detta i ETC för ett år sedan. Man måste tänka på att all typ av välgörenhet har en tendens till att cementera problemen, snarare än att faktiskt åtgärda dem. Detta på grund av att man inte attackerar strukturerna bakom strukturella problem!
Problemet är inte ifall de allmännyttiga och offentliga företagen inte ger tillräckligt mycket i välgörenhet till hemlösthetsindustrin – problemet är ju att människor hamnar i den situation från första början. Det är ju DET vi måste göra något åt!
Ann Skåner, du kan ju inte vara klok på en fläck om du på allvar försvarar att det på ett och samma företag dör 8-10 medarbetare varje år. Och vad jag gör för att ta ansvar för mig själv, har väl knappast något med att 8-10 hemlösa människor dör arbetande i ett aktiebolag och några “stackars” utsatta giriga mediamänniskor verkar känna sig kränkta av sanningar. Dock utan en tanke på att förändra den omänskliga hanteringen av “produkten” hemlösa i detta företag. Och vilka hemlösa jag representerar är de människor som tror att hemlöshetens lösning är att hemlösas problem är avsaknaden av ett tryggt hem och därefter ge det stöd och som hjälp som krävs för att behålla det. För de som vill och behöver det!
Rolf, håll stilen i debatten. Det är onödigt att säga att folk inte är kloka.
Sorry Erik,men det är lätt för någon utomstående att försvara kapitalismens giriga och dödande ansikte när det är andras vänner som dör. Tänk om det till exempel var 8-10 journalister eller politiker på samma arbetsplats som dog varje år. Då skulle det “basuneras” ut i varenda medial kanal som den värsta “alliansinfluensan” vi varit med om. Men i detta fall gäller det ju “bara” “dom där” hemlösa. Finns det falskare ord än “välgörenhet” och “hjälpa”, när kostnaden för dessa “rättfärdigande” och “förlåtande” bygger på ren och skär underkastelse? Detta bygger jag på om det verkligen kan kallas hjälp eller välgörenhet om personen i hjälpbehov, dagligen, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år ständigt måste återkomma till en för denna “grupp” av individer “anpassad” plats för att få “hjälp”. Denna hjälp omsätter i vårt land bara i skattemedel ca 11 miljarder, vilket är en siffra Lunds Universitet sammanställt utifrån att varje hemlös kostar runt 600 000 om året. Det låter ju bedrövligt att en människa kostar samhället så mycket, men varför är det inte om möjligt ännu bedrövligare om vi skulle se det från en annan infallsvinkel. På varje hemlös vi i vårt land är det någon eller några som delar på 600 000 för att hålla denna människa kvar i hemlöshet.
Och Anne, jag vet inte hur insatt du är i denna fråga. Men utifrån ditt försvarstal, verkar det inte vara speciellt mycket. På situation Stockholm är det runt 5 st uteliggare, av vad de själva påstår ca 400 som säljer den “blaskan”. Sanningen går inte övervinna med lögner, inte ens med oppinionsbildning om någon törs föra fram den!!!!
Som jag ser det är det här en frågeställning som rymmer flera aspekter. Den första är hur det kommer sig att vi år efter år har ett hemlöshetsproblem? Sedan, varför accepterar vi det, framförallt varför accepterar politiker detta? Det går inte att vifta bort de frågorna med att det är psykiskt sjuka som vill vara hemlösa. Det är uppenbarligen så att, oavsett partifärg, vilket är än mer tragiskt eftersom man kan tro att de rödgröna ideologiskt skulle vara rasande över utanförskapet, är de det är det enbart tomma ord.
Det verkar som att de rödgröna vill göra utanförskapet till en valfråga, det är bra. Men det ställer också ett krav på en historisk ödmjukhet, och reella åtgärder som inte stannar vid prat. Sedan är det rätt underhållande att en skribent på en rödgrön sajt kräver en organisation bakom någon som uttalar sig, det är inte att göra samhället delaktigt för flera. I det sammanhanget vill jag påminna om läsning av den utmärkta Rebella-rapporten.
Vidare måste vi ställa oss frågan om vi vill ha den tydliga utveckling som finns, bland annat med ett föreliggande alliansförslag/allianstankar, att ideella organisationer förväntas ta ansvar för det sociala skyddsnätet i allt större utsträckning. Det ligger inte i linje med min syn på samhället. Det öppnar också upp för svårigheter, t ex med kvalitetskontroll och dylikt.
Sedan sakfrågan som Rolf adresserar. Inte heller där gillar jag att så stort ansvar för rehabilitering lagmässigt ligger på företag, det öppnar upp för utestängning och diskriminering som inte är särskilt trevlig. Ang det aktuella företaget så har jag alltid gillat Situation Stockholm och alltid handlat en tidning när jag varit/bott i Stockholm. Men när jag efter att ha sett Rolfs inlägg ha kikat på hemsidan blir jag lite fundersam, det finns ingen lättillgänglig information om vilket företag som ligger bakom tidningen och hur det är organiserat, det gör mig lite obehagligt fundersam. Varför ska sådana uppgifter inte finnas lättillgängliga. Men det verkar ju ändå som att saker är i sin ordning och att de ekonomiska ramarna är svåra för tidningen, bara det visar ju på problemet med att lägga socialt rehabiliteringsansvar på ett företag. Invändningen är kanske att socialtjänsten alltid finns, alltså hamnar frågan tillbaka i politikernas knä, varför tillåts dålig och ovetenskapliga sociala insatser och hur kommer det sig att socialtjänsten inte lyckas agera mer kraftfullt mot hemlöshet?
Det är bara att hoppas att utanförskap blir en valfråga så att vi med politiskt intresse kan nagelfara de båda alternativen utan att sätta på oss den olyckliga partibokens hindrande glasögon.
Håller med mycket i det du skriver MC! Olika hemlöshetsprojekt i Stockholm kostar skattebetalarna över en miljard varje år. Det är projekt som inte leder till att hemlösheten minskar, men däremot skapas sysselsättning åt redan etablerade människor som vill engagera sig i frågan så att säga. Den officiella siffran på antalet hemlösa har legat mellan 3-5000 i 12 år utifrån vem som tillfrågas. Det är många som känner sig kallade att delta i denna karusell. Mats Arnhög som sitter i olika styrelser. Bland annat i Nordstjärnan och som ordförande i Situation Stockholm AB råkade dessutom få betala häften av ”kakan” Han nekades nämligen ett skatteavdrag på en halv miljard kronor och är god för 3,4 miljarder. Förutom Arnhög är det stureplans “kulturelit” som har lite fingrar med i “spelet” situation Stockholm. “Runda bordet” eller nåt kallas klubben för inbördes beundran.
“Varför springer vissa försäljare av “Situation Sthlm efter tio år utan att något händer?” Många har tyckt att mitt ständiga tjatande om att omprioritera har varit allt för enkelt. “Ge hemlösa ett hem och att utifrån detta hem stödja de som behöver”
De allra allra flesta i den här cirkusen anser att frågan blir mer intressant om den fragmentiseras, om den delas upp i åtgärder, om de hemlösa delas in i grupper och problematiseras. Men det har väl med sysselsättningsstatistik att göra! Vilket verkar viktigare än att människor ges möjlighet till ett värdigt och någorlunda “normalt” liv. Och angående den psykreform du snuddar vid MC, så ligger det nog mer bakom än att någon vill vara hemlös. Det handlar snarare om alternativet till detta “tillstånd”, där kontroll, underkastelse, kränkningar och andra saker ingen annan människoa skulle ställa upp på. Varför ska då vissa av andra utvalda människor behöva göra det?
Men en av de stora bidragande anledningarna till att hemlösheten växte på 90- talet var den att psykvården nedmonterades i brådrasket och utan nämnvärd tanke på människorna som skickades ut. Dessa människor som var vana att bo utan att tillmätas något som helst eget ansvar skickades plötsligt ut, utan det stöd eller den hjälp säkert många av dessa människor behövde. Då de flesta kom till total isolering i egna lägenheter eller “gruppboenden”. Där satt de och visste knappt hur man skulle göra för att koka sig en kopp te. De hade varken lärt sig hur man skulle städa eller laga mat. Än mindre hade de någon erfarenhet av att betala räkningar.
I enlighet med vårt samhälles uppdelade ansvarstagande så får man skylla sig själv när man inte betalar hyran i tid. Då vräker värdarna helt enkelt. Det har de rätt att göra. Socialtjänsten stod bara och tittade på utan att ingripa. Och grannarna kände sig lättade. Gatorna fylldes under en tid med människor som mådde oerhört dåligt. De hade på institutionerna pumpats med psykofarmaka som de inte kunde handskas med själva. Det var ofta samma typer av droger som på gatan är olagliga. Det var droger som dessa människor i stort sett hade tvingats till tidigare. Gatans lagar är svåra att förstå.
Ännu svårare är det att utifrån detta perspektiv förstå sig på de myndigheter som själva anser sig själva vara en garant för vår civilisation. De upplevs ömsom som en tyst iakttagare, ömsom som en flock överambitiösa vikarierande lärare, som hamnat i en sorts maktlös frustration inför det omöjliga. “Professionella” människor som inte vågar tala med varandra när de ser att verksamheten inte fungerar. Polisen ser på sitt ansvar, socialtjänsten på sitt, vården på sitt. Ingen bryr sig om de som faller igenom och som inte passar inom ens eget verksamhetsområde. ”Det är inte min klient”.
Idag står vi inför nästa möjlighet att fylla våra gator. Det har redan vräkts över 40 000 hushåll sen millenniumskiftet utan att “samhället” har reagerat, hur många människor dessa avhysningar innefattar verkar ingen bry sig om. Det vi däremot vet är att över 10 000 barn blivit drabbade av dessa vräkningar. Många av de som bor i allmännyttan idag lever under sådana omständigheter att de nätt och jämt klarar av hyran. Att skaffa lån är ingen ide att ens tänka på. Säljer man ut allmännyttan eller höjer hyrorna kommer väldigt många ofrånkomligt att slås ut. Detta bara för att den blåa sidan av “alliansen” tycker att den röda sidan av alliansen tänker fel. Deras olika sätt att teoretisera tillvaron gör att de som lever i marginalen betalar ett mycket högt pris.
Nu ska de blåa visa sig tuffa och handlingskraftiga. De röda lägger grunden för detta svek genom att de inte gör någon större reklam för “sin egen” rättvisa. De röda bäddar snällt åt de blå genom att utelämna stora grupper. Grupper som till exempel hemlösa, unga och “förortare”. De höll sig endast kvar vid makten genom att hota med vad som kunde bli ännu värre om de inte fick ha monopol på sin oförståelse. Allmännyttan var en av de saker som de var med om att sälja ut genom sin bristande trovärdighet. Nu kan de sitta vid sidan av och hånande säga: Vad var det vi sa. Sen kanske de kan komma tillbaka nästa mandat period för att och lägga grunden för ytterligare svek.