arvidfalk.se

Vanja Lundby Wedin satt tryggt förankrad tillsammans med partitoppen inne på Victoriasalen i Älvsjö. I talarstolen talades om arbete och fack. Arbetstider, rätt till arbete och självklart utan att någon sa det: facklig kamp. Eller var det just det man glömde.
I utställningshallen står Handelsanställdasförbund med monter och talar om vikten av facklig anslutning. Och hur viktigt är det inte att vara med i Kommunal eller?

På väg ut från Kongressen ser jag röda banderoller. Flaggor. Nej det var inte 1968 det var nu 2009 på arbetarkongressen i Stockholm. Partiet skall ta tillbaks makten med parollen arbete och arbete för alla. Men de som stod utanför entrén till den pampiga mässhallen var de som kongressen glömde. Lagenaarbetarna som sparkades av Vin och Sprit för att ersättas med inhyrd personal från ett bemanningsföretag.

Lagenaarbetarna har arbetat länge, eller rättare sagt demonstrerat och strejkat för sin rätt att behålla jobben och förhindra att privata uthyrningsföretag tar över deras arbetsplats.Men arbetare är numer ett ord på ett papper som inte längre verkar finnas. Men de stod där representanterna för Arbetarklassen, de var unga och de hade en erfaren kommunist med sig som hållt deras mod uppe. En ung tjej kring 23 hade blivit uppsagd, hon hade inte jobbat så länge. Men nu är hon snart en i Alliansregeringens sk grupp som skall hållas hårt – arbetlösa.
Det var kallt där utanför mässhallen. Men de röda banderollerna lyste upp och gav en värme och återkoppling till den tid då facket fortfarande var en kamporganisation. Gå in, sa jag. Nä, polisen sa vi fick inte gå med våra arbetskläder sa en av demostranterna. Nej arbetare är inte välkomna på en kongress för arbetare.

Var fan fanns du Vanja? När Lagenajobbarna stod där och snällt bad om att inte uthyrningsbolagen skall styra deras rätt till jobb. Var fanns du Mona Sahlin och ni andra som pratar så djävla vackert om solidaritet.
Hade ni inte kunnat gå ut och möta den grupp ni påstår er företräda och gett dem en uppmuntran och kanske ett löfte att om vi vinner valet är det slut på det här. Inget företag skall kunna sparka sin personal för att sedan ta in inhyrd arbetskraft. Förr skulle vi kallat det svartfötter idag är det arbetare mot arbetare. Är det inte den här gruppen ni vänder er till nej föresten arbetare finns numer bara på papper. Det här råkade faktiskt se ut som arbetare vilka jag minns från min rödröda period under 60-talet.

-Facket, sa en Lagenakille, de sysslar mest med skrivbordsfrågor och pysselmöten, han menade Handels som organiserar Lagenafolket.
Nej det var länge sedan Facket var en part för arbetare och tog strid för arbetarnas frågor. Nu sitter etablissemanget i en varm kongresshall och pratar om om arbetsvillkor allt medan Lagenagruppen står och fryser och undrar hur de skall få jobb i morgon.

Vanja du borde skämmas det är andra gången du sviker Lagena. Första gången var vid LO-borgen, du springer förbi ser knappt åt gruppen med arbetarröda banderoller. Det är inte första maj. Röda fanor och banderoller har numer rationaliserats bort ur arbetarrörlsen och tas fram ungefär som julgranen en gång om året, fast 1:a maj.
Skäms när ni sjunger Internationalen på söndag om arbetets söner och döttrar. Jag är stolt men inte nöjd står det på banderollen med LO emblemet – är du stolt Vanja.

Anne Skåner

Läs även andra bloggares åsikter om lagena, orättvisor, vanja lundby wedin, LO