arvidfalk.se

För några månader sedan kunde vi läsa om Lagenaanställda i Jordbro som fick sparken för att statligt ägda Lagena ville byta ut sin fasta personal mot bemanningsföretagsanställda. Dessutom ville man outsourca verksamheten vilket betyder att Lagena frånsagt sig ansvaret för sin lagerverksamhet.

Lagena är dotterbolag till Systembolaget, som ansvarar för leveranser av sprit och vin till bl.a krogar och restauranger. Förändringen skedde över huvudet på de anställda och Handels, de fackligas organisation kunde bara stå bredvid och titta på.

Nu kommer nästa, COOP har redan i södra Sverige outsoursat delar av sitt lager till privata företag och vill även ersätta fast anställda med bemanningspersonal. Nästa steg är COOP-lagret i Västerås. I Bro har man redan påbörjat omändringarna. Det var inte länge sedan som COOP övervägde att flytta hela lagerverksamheten från Västerås till Bro. Men verksamheten blev kvar och idag kan vi förstå varför. COOP har naturligtvis hela tiden letat efter vägar att göra sig av med fast anställd personal och bli av med kostnadskrävande lagerhantering.

Allt detta sker under överinseende av den borgliga arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin som inte uttalat sig i den mycket märkliga hanteringen. Men troligt är att Littorin kommer att sätta upp samma förvånande min här som han gjorde med miljardfiaskot coacher för arbetslösa.

Det som skett inom Lagena och nu COOP visar på en oroväckande utveckling inom svensk arbetsmarknad. Detta leder till att fler företag och givetvis kommuner kan sparka fast anställda för att ersätta med inhyrd bemanningspersonal. Det är anmärkningsvärt att ingen ansvarig politiker reagerar men också lika anmärkningsvärt att Handelsanställdas Förbund inte agerar mer synligt.

Fackliga organisationer idag har mer karaktären av trivselverksamhet och att göra arbetsgivare och regering till lags än att ta strid för sina medlemmar. Något har gått fel inom den fackliga rörelsen.

I Räppe, Småland ändrade COOP ledningen från 90 till 100 anställda som skall bort. I Umeå noteras den 11 november, att Coop Sverige AB ska omvandla Coops lager i Umeå från en dagligvaruterminal till en omlastningsterminal. De lagervolymer som hanteras på Umeålagret i dag ska successivt överföras till Coops terminal i Bro utanför Stockholm.
“Omstruktureringen sker över hela Sverige. Totalt kommer runt 500 medarbetare att bli övertaliga, främst vid terminalerna i Umeå, Luleå, Växjö och Malmö, forsätter Fredrik Persson”.

Detta är emellertid en sanning med modifikation, eftersom konceptet går ut på att få bort fast anställda och lägga ut verksamheten på andra intressenter. För COOP innebär det att man slipper ifrån personalansvar och kostnader/drift för sin lagerverksamhet.

Omstruktureringen har inte fått några större rubriker i pressen, men Handels egen tidning, Handelsnytt, skriver, “COOP planerar att outsourca stora delar av sin lagerverksamhet. Man har dessutom för avsikt att ta in bemanningföretag i mycket större utsträckning, istället för egna anställda”.

Den här formen av arbetsmarknadspolitik ligger i linje med Maud Olofssons uttalande om rörlig arbetsmarknad, minskad trygghet och kringgående av arbetsmarknadslagarna. När inte kongressen var beredd att avskaffa LAS, var det inget större problem. Att sparka befintlig personal och ta in bemanningsföretag är ett indirekt sätt att kringgå arbetsmarknadens lagar. Därmed kan också Littorin sjunga fackens lovsång eftersom han vet att facken i de här frågorna är maktlösa eftersom dagens lagar tillåter att göra handel med människor.

När Maud Olofsson arbetade för att införa FA skattsedel (finns) fanns det givetvis en baktanke. Om varje enskild anställd blir sin egen arbetsgivare, underställs bemanningsföretag sätts de arbetsmarknadspolitiska lagarna ur spel. Bemanningsföretagen behöver bara betala lön under den tid man arbetar. Finns inget jobb, ingen lön och heller ingen rätt till A-kassa. För anställda inom bemanningsföretagen kan inte stämpla när de är arbetslösa. Jag vet för jag kunde inte ta vikariat via en bemanningpool eftersom A-kassan skulle försvinna.

Under den socialdemokratiska kongressen stod ett gäng tappra Lagenaarbetare utanför entren i Älvsjö och demonstrerade, se “http://arvidfalk.se/2009/10/ar-du-stolt-vanja/”. En av dem som var med hade bara arbetat ett halvår när hon fick beskedet om att säga upp. Inne på Kongressen fanns arbetarrörelsens ledning och LO-basen Wanja Lundby-Wedin. Men lagenagänget fick inget besök och Wanja sade senare att hon inte visste att de stod utanför. Men varför kunde inte få gå in? Polisen hade klart och tydligt markerat att gruppen inte fick komma in i entren till Älvsjömässan.

Nu tog dock kongressen ett viktigt beslut, att om man vinner valet lagstifta mot möjligheten att säga upp befintlig personal för att byta ut mot bemanningsföretag. Det är en klen tröst i ett land där arbetande ställs mot arbetslösa, olika anställningsformer spelas ut mot varandra och där vi idag inte ens vet om det blir ett regeringsbyte 2010. Än så länge är det så att den välmående och överbelånade storstadsbefolkningen har röstövertaget och arbetslösa samt andra svaga grupper inte utgör ett hot mot den sittande regeringen.