Nästintill vartenda krona av dessa pengar är nedplöjda i privata företag, många av dem är aktiebolag som i många fall ger aktieutdelning till ägarna. Aktieutdelning som är en inkomst av kapital och det är en inkomst som förutsätter att aktieägaren gjort en investering i företaget.

Med anledning av den absurda debatten kring aktieutdelningar i företag som driver skolverksamhet är det nog hög tid att vi i den svenska arbetarrörelsen och reformistiska vänstern börjar på allvar dryfta frågorna om hur offentliga medel används för uppenbarligen är det inte okej att skattemedel genererar vinster inom friskoleföretag eller vårdföretag medan det är okej att de genererar vinster inom matlagningsföretag eller gräsklippningsföretag eller bankväsende.

Så kära läsare, skriv i din blogg eller diskutera i kommentarsfältet. Ska vi som vänsteralteranativ i svensk politik börja återföra verksamhet till kommunerna och staten? Ska vi återta förvaltning från privata företag? Återställa till en situation innan verksamheter började läggas ut på entreprenad. Givetvis vore det bra att föra den diskussionen i relation till dessa 939 miljarder och argumentera för hur kostnadsbilden skulle se ut efter ett återtagande. Blir det billigare eller dyrare? Är det i kanske värt en fördyring på grund av, ja på grund av vad?

Erik Laakso

Detta inlägg är pingat på Intressant.se

Folk börjar bli otåliga. Det rör på sig ute i landet, runt köks- och fikaborden, i föreningslokalerna och på golvet. Om ett par månader kommer lågkonjunkturen och högeralliansens svångremspolitik att kännas på riktigt. Då måste ett politiskt alternativ till högern vara klart för att sjösättas. Annars kommer vi att få problem.

Påskledigheten har tillägnats vila och umgänge. Solen har gjort mig odisciplinerad – jag har varit oproduktiv. Innerst inne har jag haft dåligt samvete för det och mycket annat. Samtidigt har jag hunnit med många sena diskussionskvällar ute med vänner. Och gång på gång har jag slagits av att folk är oroliga för oppositionen. Jag kan ha förståelse för dem som är organiserade i facket, i hyresgästföreningen eller andra folkrörelseorganisationer. Det är ett otåligt släkte. Men nu sprider sig oron till andra. Många frågar när det drar igång – oppositionsarbetet som de hört så mycket om men sett så lite av. Jag försöker komma med förklaringar och analyser men jag är osäker på om jag övertygar. Folk är förbannade och folk vill göra nåt åt den här regeringen. De väntar på startsignalen.

Under de senaste veckorna har facket och socialdemokratin satts under hård press. Det borgerliga mediemonopolet riktade bonusdebatten mot facket och de gamla synderna hann ikapp arbetarrörelsen. Den fick bära oket för de skyhöga bonusarna i näringslivet. Folk och medlemmarna utkrävde, med rätta, ett moraliskt ansvar. Och nu visar det sig också att Mona Sahlin kämpar i stark medial motvind. I ett läge där Socialdemokraterna har ett drömläge för att sänka högeralliansen, är partiordförandens image ett hinder. Det verkar inte bli lätt det här, tänker vi som inte nöjer oss med ett regeringsskifte utan som också vill se en annan politik.

Socialdemokraternas dalande opinionssiffror, Mona Sahlins image och drevet mot Wanja Lundby-Wedin och LO är resultatet av en lång kampanj från högern. Den har sedan slutet på 70-talet banat väg för ett systemskifte. Efter att ha försäkrat makten över ekonomin var nästa steg att långsiktigt bryta Socialdemokratins makt över politiken. Samhället skulle dras isär för att senare dras högerut. Högerns tankesmedjor fick pengar för att knåda idéer för att sedan låta dem jäsa. Ett av högerns viktigaste delmål blev att få folk att hata arbetarrörelsens organisationer och partier. Högern spelade därför på politikerföraktet och misskrediterade facket. Fackets folk skulle kallas pampar utan att det skulle väcka protester. Allt för att slå en kil mellan medlemmen på golvet och ledningen. Härska genom att söndra. Nu, två och halvt år efter det borgerliga maktövertagandet, har högern lyckats. Opinionen tycks tillfälligt ha vänt arbetarrörelsen ryggen. Och självbilden är inte så bra heller. Arbetarrörelsen har svårt att samla sig och fokusera på ett nytt politiskt projekt.

Vad händer då i väntan på oppositionen? Folk börjar bli otåliga. Ska vi säga att de ska vänta lite till? Ha is i magen, så ska du se att det ordnar sig? Tyvärr tror jag att det är för sent för det. Folk vill se lite action nu. Och om så inte sker står arbetarrörelsen inför allvarliga problem. Högerpopulister och främlingsfientliga krafter fortsätter att äta sig in i arbetarrörelsens kärngrupper. Många kanske ger fan i att rösta överhuvudtaget. Så om oppositionen menar allvar är det hög tid att ge den efterlängtade startsignalen. Öppna upp leden. Bjud in folkrörelser. Gå till dem som går på knän i krisens efterskalv. Låt dem inte vänta längre. De är otåliga.

Thaher Pelaseyed
Andre vice ordförande för Ung Vänster

Läs även andra bloggares åsikter om oppositionen, arbetarrörelsen, LO, högern och annat intressant.

När den enda vägen fram är att investera i jobb och utveckling så redovisar regeringen enbart ökade utbetalningar till människor som hamnat i arbetslöshet och har samtidigt mage att kalla detta för satsningar. Dessa satsningar är inget annat en resultatet av utebliven och passiv bekämpning av arbetslösheten.

Man säger sig värna om ”välfärdens kärna”, ett nytt ”buzz-uttryck” från pr-firman regeringen. Detta utryck ska nu nötas in fram emot valet 2010. Ett uttryck som redan har tagits emot av våra lättlurade media. Hur värnar man välfärden när kommunsektorns skatteinkomster bara sedan i höstas försämrats med över 15 miljarder kronor? Detta omfattande försämring bortser man ifrån då man vägrar att ge kommunerna en enda extra krona i år.

Jobbkrisen tillåts bli en välfärdskris, sanna mina ord.

Och hur kan man lita på en man som Anders Borg? För precis ett år sedan när han presenterade 2008 års vårbudget sa han så här i polemik med Thomas Östros och Pär Nuder:

Låt oss för det första konstatera att Thomas Östros är ensam om sin analys.
Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, LO, EU-kommissionen och i helgen också IMF gör alla bedömningen att vi står inför en avmattning, men man gör också bedömningen att Sverige kommer att klara sig bättre än andra länder.

Ingen delar svartmålarnas depressionsfaror. Ingen, möjligtvis med undantag för Pär Nuder, delar bedömningen att Sverige står inför en nära förestående bankkris.

Idag tar han själv för säkerhets skull efter ett otal felprognoser täten i ”svartmålarnas klubb” och utmålar jobbkrisen som ”Värsta krisen sedan andra världskriget ”.

Bakgrunden till citatet ovan var att Per Nuder läst flera internationella tidskrifter som förutsåg en mer eller mindre allvarlig finanskris. Han framhöll vikten att skaffa sig beredskap för att hantera den och allmän konjunkturnedgång. Men beredskap var då tydligen inget för herr Borg.

Bloggat:
Peter Andersson – En bidragsbudget med borrar i välfärdens kärna, del 2.
Alliansfritt Sverige –Tidslinje över arbetslöshetskrisen.
Christian Valtersson – Budgetdebatt.
Ulrika Falk- Inte mycket till satsning.
Eva-Lenas blogg – Är 7 miljarder kr till a-kassan en aktiv arbetsmarknadspolitik?
Johan Westerholm – En medveten eller omedveten handling. Eller bara korkat.
Alliansfritt Sverige – Regeringen mörkar alltså arbetslösheten.
Jonas Morian – Jobben är Sahlins bästa chans.
Schmolitik – Unga ska bli parkeringsvakter.

Media:
Östros: “Regeringen har satsat på PR”. [DN]
Borg: Värsta krisen sedan andra världskriget. [DN]
”Straffet kan bli hårt”. [SvD]
Borg: Mycket allvarligt läge. [SvD]

Läs även andra bloggares åsikter om Välfärdskris, jobbävning, vårpropositionen, Anders Borg, regeringen och annat intressant.

Moderatena som säger sig värna om skattebetalarnas pengar, skänkte i det här fallet och ett flertal till bort skattepengar till privata företag. Privatisering av hemtjänsten i Rågsved och Hagsätra i södra Stockholm som skedde 1 april 2008 har också underkänts och förklarats bryta mot skollagen och principen om likställighet i kommunallagen.

När beslutet att sälja Tibble gymnasium togs 2007 gjordes det under ett extrainsatta fullmäktigemöte där enbart moderaterna deltog då alla andra partier bojkottade mötet. Man drev igenom ett mycket kontroversiellt beslut trots massivt motstånd från alla övriga politiker, från skolpersonal, föräldrar och elever. Den politiska lyhördheten hos moderater i egen majoritet är skrämmande låg.

Kammarrättens beslut öppnar säkerligen för både omprövning och bot. Beslutet ställer till bekymmer för de hårt ideologiskt drivna privatiseringar i Stockholm och landet i övrigt. Ett mycket välkommet tillstånd.

Citat:

Jag tror att det är två kommuner och två ägare till verksamheter som nu får mycket bråda dagar i Påskhelgen, vilket naturligtvis är olyckligt, i alla fall för ägarna av Tibble Gymnasium och Vantörs Hemtjänst. Om man däremot hade haft politiska företrädare som inte var så fartblinda i sin privatiseringsiver så hade ju detta aldrig hänt.
*Kristian Krassman*

Bloggat:
Andrea Doria – In yer face, Filippa!
Kristian Krassman – Privatiseringsivern kan kosta mer skattepengar.
Alexandra – Totalstopp för utförsäljning av skolor?

Media:
Försäljning av skola var olaglig. [SvD]
Kammarrätten: Försäljningen av Tibble gymnasium var olaglig. [DN]
Försäljning av skola var olaglig.[AB]

Läs även andra bloggares åsikter om Tibble gymnasium, privatiseringar, avknoppningar, Täby, skatt och annat intressant.

Hur högt värderar statsministern jobben egentligen? 2006 var jobben värt allt, idag intet. Hur trovärdigt är detta? Regeringen väntar på att marknaden ska vända. Nu ser det ut som vändningen tar tid. Vi ser nu en regering, en statsminister och en finansminister som blir mer och mer obekväma för var dag som går. De kommer att få höra, ända fram till valet 2010, varför i hela friden gör de inte mer för att rädda jobben kvar i vårt land.

De kommer att få höra från folk som undrar varför regeringen anser att vi har råd att låna pengar till skattesänkningar för höginkomsttagare, men inte att sätta folk i arbete.

De kommer att få höra att de har misslyckats med sina vallöften om en fungerande arbetslinje.

Arton månader, sa finansminister Anders Borg 2006 att det skulle ta innan effekterna av den borgerliga jobbpolitiken skulle slå in. Igår spådde Konjunkturinstitutet (KI) att en kvarts miljon jobb skulle försvinna i Sverige inom en tvåårsperiod. 60 miljarder krävs för att lindra krisen enligt Konjunkturinstitutet (KI).

Att mildra jobbkrisen och ge människor hopp i vardagen, ja det är i högsta grad att ta ansvar för Sveriges ekonomi. Ska det vara så svårt att förstå?

Bloggat har bland andra:
Johan Westerholm, Peter Andersson, Mattias Josefsson, Kalle Sandström, Adventskalendern, Charlie,La Montagne, Peter Swedenmark, Anna Vikström, Fredrik Jansson, Kristian Krassman, Roger Jönsson.

Media:
Reinfeldt säger nej till kraftiga stimulanspaket. [DN]
Än sämre konjunktur väntar. [DN]

Läs även andra bloggares åsikter om Konjunkturinstitutet, Regeringen, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, jobbävningen, jobbkrisen och annat intressant.

Är det inte lustigt så säg, valåret 2006 gjorde Göran Persson och den då sittande regeringen bedömningen att nu äntligen kommer då jobben som vi har lovat så länge. En bedömning som fick stöd av konjunkturinstitutet:

Konjunkturuppgången fortsätter. BNP växer snabbt och sysselsättningen ökar med 162 000 personer från 2005 till 2008. För en fortsatt hög tillväxt måste arbetskraftsutbudet bli högre. Antalet personer som försörjs med sociala ersättningar minskar med 100 000, men 2008 är nästan 1 miljon i arbetsför ålder försörjda med ersättningar. De offentliga finanserna är starka och det finns ett reformutrymme 2010 på 15 miljarder kronor som ur stabiliseringspolitisk synvinkel bör sparas till den dag konjunkturen vänder ner. Peter Andersson – Fler i arbete – mer att dela på.

Ja, jobben kom och den vågen höll i sig till 2007 ungefär. Sedan mattades uppgången av och resten är historia. Bedömningen att inte prata jobb våren 2006 må vara riktig sett till den starka konjunkturuppgången men var ett ordentligt misstag sett ur ett valstrategiskt perspektiv. Frågan lämnades för att bli kidnappad av ”De nya Moderaterna” och dess Alliansvänner.

Nu mer än någonsin är det angeläget att verkligen både diskutera och konkret försöka verka för att mildra den allt djupare jobbkrisen. Plötsligt försvinner då frågan från de borgerligas dagordning. Nu hörs få röster om hur viktigt och avgörande jobbfrågan är. ”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan”, sa vår nuvarande statsminister innan han vart statsminister 2006.

Nu pratas det med små bokstäver bland de borgerliga om jobb och utanförskap. Mer samkörda med den dystra verkligheten på arbetsmarknaden är då oppositionen och socialdemokratin. Den allt mer överhängande frågan på oppositionens dagordning är hur vi ska kunna mildra jobbkrisen. Borgarna och regeringen tycks mena att jobbkrisen är en del av något otäckt vädersystem som vi intet kan rå på och som vi bäst låter blåsa över.

Finns det någon som helst rättvisa så blir den stora valfrågan 2010, frågan hur vi räddar jobben och vår välfärd. För när senast hade Sverige en öppen arbetslöshet på över 10 %?

Fler som bloggar om jobbkrisen: Alliansfrittsverige I, Alliansfrittsverige II, Annarkia , Ameer Sachet, Eva-Lena Jansson, Fredrik Olovsson och Kristian Krassman.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, jobbkrisen, jobbävningen, arbetslöshet, regeringen, borgarna, konjunkturinstitutet, jobbävning och annat intressant.

”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb”.

Arbetsförmedlingens (AF) har räknat fel. Deras decemberprognos över de närmaste årens arbetslöshet har visat sig vara alldeles för positiv. Efter att ha gjort om prognoserna räknar man nu med att arbetslösheten kommer att stiga till över 10 procent nästa år, rapporterar SVT:s Rapport. Länk DN.

Nedan är aktuell arbetsmarknadsstatistik från Arbetsförmedlingen. Tunga siffror.

Preliminärt antal personer varslade om uppsägning hittills i mars, per län:

AB Stockholms Län 1 429
C Uppsala Län 124
D Södermanlands Län 358
E Östergötlands Län 208
F Jönköpings Län 461
G Kronobergs Län 150
H Kalmar Län 117
I Gotlands Län 14
K Blekinge Län 64
M Skåne Län 664
N Hallands Län 205
O Västra Götalands Län 2 247
S Värmlands Län 240
T Örebro Län 644
U Västmanlands Län 205
W Dalarnas Län 168
X Gävleborgs Län 105
Y Västernorrlands Län 215
Z Jämtlands Län 28
AC Västerbottens Län 254
BD Norrbottens Län 34
Riket 7 934

Noterbart är att Stockholms län, som är motorn i landet har börjat tappa arbetstillfällen rejält. Särskilt ungdomarna har det svårt med jobben.

I Stockholms län uppgick antalet arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år i slutet av februari till 4 806 personer, vilket var nästan 1 600 fler än under motsvarande tid året innan. Arbetslösheten bland ungdomar har ökat med nära 50 procent.

Källa: Arbetsförmedlingen.
Se också pdf.

Se även SCB’s Arbetskraftsundersökningar (AKU).

Bloggar om jobben gör bland andra Jonas Morian, Peter Andersson, Alliansfritt Sverige, Rasmus Lenefors, Peter Högberg, Erik Laakso och Alexandra.

Läs även andra bloggares åsikter om jobbävning, jobb, arbetslöshet, Fredrik Reinfeldt, regeringen, ungdomsarbetslöshet och annat intressant.

Jag tycker att den politiska debatten missgynnas i denna form. Det är mer underhållning(?) än politisk debatt.

Statsministern med det yttersta ansvaret för landets väl och ve kom med några besked igår kväll. Han kunde tänka sig avskaffa värnplikten. Han kunde tänka sig göra inskränkningar i den fria aborten och framför allt, han var ytterst tveksam till mer pengar till landsting och kommuner.

Landstingen och kommunerna står för mycket av vad vi anser vara välfärd. De, SKL – Sveriges kommuner och Landsting har i slutet av förra året samt upprepade gånger i år påpekat att det är viktigt att skjuta till mer resurser. De säger dock inte viktigt förstås, de säger rent av att det nödvändigt för att kunna rädda 15 000 jobb i offentlig sektor.
Redan idag ser vi hur svår personalsituationen är på många håll inom vården och omsorgen.

15 000 mindre i offentlig sektor kommer att svida rejält. Kvalité inom omsorgen kommer att vara ett minne blott. Statsministern upprepar att situationen är allvarlig, att han tar ansvar till skillnad från oppositionen. Han säger att Sverige har begränsat med resurser och att kommunerna har ett eget ansvar.

Men statsministern har sänkt skatten med 85 miljarder och han och hans regering har misslyckats med sin arbetslinje. Han har undergrävt våra trygghetssystem och han kommer fram till valet 2010 ha misslyckats med att mildra krisen. Detta kommer han och hans regering att få betala ett pris för.

Frågan är bara hur mycket ett misslyckande i välfärds och jobbfrågan är värt? På valdagen!

Bloggat om debatten har bland andra gjort:
Jonas Morian – Vad kvällens duell borde handla om.
Erik Laakso – En fadd eftersmak – partiledardebatt hos KG Bergström .
Kalle Sandström – Mona pressar Reinfeldt om välfärden.
Peter Andersson – En statsminister som helst drar från Sverige
Kristian Krassman – Mona 16 – Fredrik 13.
Peter Högberg – Lite kring kvällens debatt…

Media:
Rakt på med K-G Bergström. [SVT]
Reinfeldt tvekar om krispengar till kommunerna. [AB]
BLIXTLEDARE: Försiktige Fredrik. [EX]
Ombytta roller i partiledarduell. [DN]

Läs även andra bloggares åsikter om K-G Bergström, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, regeringen, välfärd, jobben, debatt och annat intressant.

Erik Norelius, socialdemokrat med ett gammalt synsätt som angriper med de vanliga punkterna som vi redan sett i tabloider och på borgerliga ledarsidor. Trist att du föll för det greppet och sällar dig till borgerligheten.

Allvarligt, “vissa socialdemokrater” behöver slappna av och låta ordföranden göra sitt jobb – och inte bitcha och gnälla så fort någon reporter som ringer. Även socialdemokrater som Erik Norelius kan göra en insats för att bli av med den borgerliga regeringen. Du har säkert skrivit många artiklar i ditt liv och borde kunna skriva några till för att bli av med den borgerliga regeringen. Kom igen nu!

Erik Norelius, det är dags att fråga vad du kan göra för att få till stånd en förändring i Sverige. Du är välkommen att kontakta oss här på Arvid Falk om du vill börja arbeta för en förändring. Vi ser fram emot din medverkan.

Det finns ett starkt och stort stöd för Mona Sahlin. De senaste dagarna har delar av detta manifesterats bland annat här i ”bloggosfären”. Exempelvis så stödjer Peter Andersson av hela sitt hjärta Mona Sahlin – ”Till helhjärtat stöd för Mona Sahlin”. Likaså Alesia Goncharik som helst ser att Erik Norelius slänger sig i väggen. Alexandra Einerstam anser att vita, heterosexuella gubbar får alltför stort utrymme i denna smutskastningskampanj mot Mona Sahlin. Johan Sjölander tycker Erik Norelius debattartikel är ett enda långt personangrepp på Mona Sahlin.

Namnen är många och det har också startats ett upprop, ”Bloggare för Mona” av Eva Rundkvist.

Avslutningsvis så vill jag länka till Jonas Morians inlägg om Lotta Gröning, som sjukligt fixerad vid Monas Sahlin. Klart läsvärt.

Media:
Avgå, Mona Sahlin! [AB]

Läs även andra bloggares åsikter om Erik Norelius, Mona Sahlin, Aftonbladet, Socialdemokraterna och annat intressant.

Med i Malmö och protesterna där var också en klick Afa-folk. Människor som inte har förmågan att själva skapa något, människor vars vilja att förstöra för andra kommer i främsta rummet och vars bara existens i en fredlig demonstration får högern att framgångsrikt förflytta fokus från det viktiga i Israels övervåld till partipolitiskt trams.

Så nu till avdelningen partipolitiskt trams. I den här frågan har två utmärkt sig bortom all räddning. Fredrik Malm är den ena som frenetiskt försöker sammankoppla socialdemokratin med nazismen. Han gör det i en artikel på Newsmill.

Den andre är folkpartiledaren Jan Björklund, minister i Fredrik Reinfeldts ministär. Idag sjunker han extra lågt. Han säger om Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S):

Reepalu har genom fientliga uttalanden hetsat upp både vänstergrupper och nynazister mot sex unga judiska tennisspelare.

Att uttala stöd och förståelse för att stoppa matchen kan vara ett sätt att kritisera det Israel gjort, är det att hetsa extrema mot judiska (israeliska) tennisspelare?

Jan Björklund är en pajas och Fredrik Malm är en fanatiker. Antisemitism är en så allvarliga företeelse att den måste bekämpas varje dag. I den kampen är varken Jan Björklund eller Fredrik Malm till någon hjälp. Populism är inte rätt metod att bekämpa främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Citerat:

Man ska diskutera sakfrågan: hur förhåller sig politik till idrott? Kan idrotten om den utövas också mellan Sverige och Israel faktiskt knyta band som ökar dialog också i konfliktfrågor? Eller är varje slag med tennisracket ett indirekt stöd till att Israel dödat 1.300 personer i Gaza? Jag tycker inte svaret är självklart. Idrotten skapar så otroligt mycket i form av kontakter och utbyten mellan folk och länder. Samtidigt vänder sig magen när man vet Israels dåd mot det palestinska folket.

Peter Andersson: Fredrik Malm (fp) drar det politiska samtalet i bottenlös dy.

Mitt namn är Niklas Starow och jag står på offrens sida, barnen som slaktas och lever i skräck, som inte kan leka utomhus utan att riskera livet, som fängslas för att de är så hungriga att de stjäl mat.

Jag bryr mig inte om ifall massmorden sker i Darfur eller Palestina idag, Armenien 1915-1923, Kambodja 1975-1979, Rwanda, Sovjet, Indonesien eller Kina.

Alternativet är att välja sida, att förminska offren enbart för att de har fel religion, är födda i fel plats i världen eller att deras hudfärg används som ursäkt för att se dom som lägre stående varelser.

Det är inget jag har samvete till.

Scaber Nestor – Varför är det så svårt att ställa sig på de civilas sida, oavsett etnicitet?

Bloggat:
Peter Andersson – Sossar, miljöpartister och vänsterpartister som våldsdemonstrantens bästa vän?
SSU Arvidsjaur – Stoppa Matchen!
Ulf Bjereld – Stoppa matchen?

Media:
Huliganer angrep avspärrningarna. [DN]
Björklund: “Hets mot judar”. [DN]
Björklund: “Reepalu hetsar”. [SvD]
Malmö: Demonstrationen har upplösts. [SvD]

Läs även andra bloggares åsikter om Stoppa matchen, Jan Björklund, Folkpartiet, Malmö, Ilmar Reepalu, Gaza, Israel och annat intressant.